Moral vs Avkastning

Jag har aldrig ansett mig själv vara någon större ”moralist” - tvärtom har jag svårt för människor som försöker påtvinga andra sina egna moraliska övertygelser. Däremot tycker jag att vi alla ska sträva efter att själva agera på ett sjyst sätt mot andra. Utan att vara religiös så tycker jag att den gyllene regeln – att behandla andra som du själv vill bli behandlad - är ett utmärkt sätt att utvärdera sina egna handlingar när man känner sig osäker på om något är rätt eller fel.

Som investerare har jag hittills inte funderat speciellt mycket över den moraliska aspekten i det hela. Många investerare är ju väldigt snabba att argumentera för nyttan de gör genom att förse bolag med kapital, som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter. Men om man tar åt sig en del av äran för de positiva ”externa” effekterna av att äga ett bolags aktier, borde man då inte även ta på sig en del av skulden för de negativa externa effekterna?

Jag tänker framförallt i dagsläget på BP. Många värdeinvesterare har slagit till eller suktar efter aktien i väntan på att marknaden blir rationell och uppvärderar bolaget igen. Själv är jag dock tveksam till om jag själv skulle kunna äga BP rent moraliskt, även om jag ansåg att det var en kanonaffär. I helgen var jag ute i skärgården och låg på en brygga efter att ha tagit ett dopp och hörde vattnet klucka. Träden och gräset och blommorna doftade och solen sken. Just då kändes det som att naturen nog är den bästa och mest värdefulla tillgången som finns. Tankarna gick till BP-olyckan och jag funderade på hur det skulle kännas om något liknande hade hänt i vår skärgård. Till saken hör att jag är mycket skeptisk till oljan som energikälla överlag. Hela processen från prospektering till borrning till raffinering till förbränning är smutsig på alla sätt och vis – både mot miljö, lokalbefolkningar och arbetare. Jag ska inte ens gå in på oljans roll i politiken och diverse krig. Som ekonom förstår jag att oljan fortfarande behövs. Men samtidigt vet jag att det finns alternativ som är tekniskt genomförbara redan idag. Det behövs dock både piskor och morötter från politikerna för att skynda på utvecklingen bort från olja till mer hållbara alternativ.

Jag ska inte gå in på hela oljedebatten här, utan nöjer mig med att säga att jag personligen har moraliskt svårt för oljan som energikälla och BP representerar i allra högsta grad oljeindustrin. Bör detta då påverka hur jag investerar? Min hjärna säger att visst skulle jag logiskt kunna argumentera för att det varken gör till eller från om jag köper BP-aktier idag och sedan säljer dem när de återhämtat sig. Jag som liten investerare har ingen möjlighet att påverka BPs ledning och att köpa aktien över börsen tillför ju ändå inte bolaget något kapital. Men mitt hjärta säger att jag inte vill vara en del av oljeindustrin. Precis som Buffett ser jag aktieägandet som att man äger en del av ett bolag. Man gör som investerare nytta i det stora hela genom att allokera sitt kapital till de mest effektiva bolagen, även om man köper aktierna över börsen.

När jag köper en aktie bidrar jag alltså till att finansiera bolagets aktiviteter. Vill jag vara med och finansiera oljeborrning? Nej. Vill jag vara med och finansiera en armé av advokater vars uppgift det blir att försöka minimera mängden pengar som går till oljeolyckans offer? Nej. Vill jag vara med och finansiera lobbyister som finansierar politikers kampanjer för att de ska klubba igenom diverse oljevänliga (och därmed miljö- och teknikfientliga) lagar? Nej.

Jag kan personligen alltså inte stå bakom BPs aktiviteter och kan därför heller inte vara med och finansiera dessa aktiviteter genom att köpa bolagets aktier, hur billiga de än må vara. Det är värt att påpeka att detta som vanligt är min personliga åsikt, och jag har full respekt för dem som inte tycker likadant. Exemplet BP och oljebolag i allmänhet är ett exempel på sektorer jag inte skulle investera i av moraliska skäl. Cigarettindustrin är en annan. Alkohol har jag dock inga problem med. Det kan tyckas snedvridet, men det illustrerar ganska väl problemet med moral. Det är en personlig övertygelse och det enda jag kan göra är att själv följa den övertygelsen.

Mitt mål med detta inlägg är alltså inte att försöka påtvinga andra mina egna moraliska övertygelser, utan att öppna upp för lite debatt om den moraliska aspekten med investeringar. George Soros t.ex. skiljer på sin professionella roll som investerare och på sin privata roll som samhällsmedborgare. Som investerare har Soros inga moraliska problem med att utnyttja marknaden och sätta hela länder i kris. Men som privatperson finansierar han diverse initiativ som bland annat syftar till att motverka marknadsekonomins negativa effekter. Även Buffett har ju ofta haft händerna i syltburken och handlat med felvärderade derivat, trots att han kallat dessa massförstörelsevapen och propagerat för att man måste minska deras omfattning. Även där kan man alltså skönja en skillnad mellan investeraren Buffett och medborgaren Buffett.

Själv kör jag dock vidare på min egen moraliska kompass. Eftersom jag bara förvaltar mina egna pengar så har jag valmöjligheten att gå miste om potentiell avkastning för att slippa få skuldkänslor när nästa oljekatastrof inträffar.