Nokia: Lärdomar från en dålig investering

Året var 2009. Jag ägde via jobbet en HTC med Windows Mobile 6.1 som jag tyckte var rätt fräsig att maila och smsa med, och man kunde till och med surfa om man hade lite tålamod. Kompisarna hade iPhone 3G eller till och med 3GS och berättade hur fantastisk den var men jag fattade inte grejen. Nokia var tydlig marknadsledare i volym, och dumma telefoner var fortfarande standard, särskilt i de största marknaderna som Indien. Nokias aktie hade tappat och handlades under P/E 9 och yieldade 4.5%. Dessutom var bolaget skuldfritt och i min värld "too big to fail" som Finlands största bolag med ett av världens mest värdefulla varumärken. Tänk att kunna köpa detta marknadsledande bolag till detta låga pris!

Utan att skylla ifrån mig influerades jag även av andra bloggare och analytiker som tyckte likadant som jag. Visserligen skrev jag i min aktiedagbok att det var risk i tech samt att det fanns en risk att Nokias bästa år någonsin skulle bli 2007 och att nedgången som bolaget haft i vinst sedan dess skulle fortsätta, men jag tyckte priset kompenserade för risken. Jag såg det dåliga resultatet 2009 som problem med marknaden pga finanskris snarare än problem specifikt för Nokia. Jag gjorde tom en rejäl snurra där jag räknade på olika scenarion för marknadsandelar, ASP, marginaler och översatte till EPS och kurspotential. När man finräknat i Excel så tror man att man har stenkoll, men som Keynes sa: "It is better to be roughly right than precisely wrong".

Första köpet och analytikernas åsikter

I oktober 2009 köpte jag aktien på 9 EUR. I början gick det fint - efter ett halvår stod aktien i 10.2 efter en hyfsad rapport för 2009. I april 2010 kom en vinstvarning och aktien störtdök 15% ner till min köpkurs. Jag avfärdade det hela med att man ”bara missat analytikernas förväntningar på marginaler”. Jag lät mig även bli influerad av Nordea som trodde starkt på Nokia med en välargumenterad riktkurs på 15 EUR som de minskade till 14 EUR efter vinstvarningen. (Intressant sidenote: Nordea fortsatte tro på Nokia ända in i kaklet. Har sparat flera av analyserna och det är nästan komiskt hur de hela tiden ser +50% kurspotential men varje analys sänker målkursen med 1 EUR i taget i takt med att EPS och aktiekursen sjunker). Jag influerades även av HQs analyschef som jag kvoterade i ovan länkade inlägg.

Jag klandrar absolut inte Nordea eller HQ, utan detta var det logiska sättet att tänka, och så tänkte även jag och hittade medhåll hos dessa kloka personer. Det fanns inte på kartan att Nokia skulle gå under - i värsta fall skulle man inte vara så duktig på smartphones och därmed sluta växa, men då kunde man ju sälja dumbphones och använda kassaflödena till utdelningar och återköp. Jag avslutade mitt inlägg ovan med "risken för en förlustaffär är mycket låg" - famous last words... Hade jag istället för att söka medhåll från kloka analytiker börjat läsa mer alternativa källor om t.ex. Apple hade jag snabbt hittat bra motargument om varför Apple skulle komma att dominera och varför race to the bottom var oundviklig för dessa lågpristillverkare. Kanske hade jag till och med investerat i Apple istället redan då, men så klok var det svårt att vara på den tiden. Jag var envis och ville ha rätt och ökade tom mitt innehav efter vinstvarningen på 9.55 EUR och det blev mitt näst största innehav.

Nedgången och försäljning

Det gick snabbt ner. I juni 2010 stod Nokia i 6.7 eur. Isället för att fundera på om Mr Market faktiskt kanske hade rätt i detta fall såg jag det bara som en volatil aktie och den enda lärdomen jag drog då var att jag borde ha sparat krut och inte köpt så mycket på en gång så att jag hade kunnat köpa mer nu när det var ännu billigare. Efter att ha läst Nokias bokslut i januari 2011 tog jag äntligen mitt förnuft till fånga.  Jag gillade inte vad jag såg i rapporten. Mobilmarknaden hade växt med 13% men Nokias försäljning stod still samtidigt som marginalerna minskade och man gav en dålig outlook för 2011. VD talade om engångskostnader och fokuserade på starka kassaflöden istället för att komma med konkreta åtgärder för hur man skulle se tillväxt igen och bli en ledande smartphone-leverantör. Framtiden blev plötsligt både mörk och oviss och jag hade absolut inget förtroende för den nye VD:n Stephen Elop, så jag sålde rubbet på 7.57 EUR med en förlust på knappt 20%. Hade lite tur i att kursen återhämtat sig en del sedan sommaren 2010.

I efterhand var det en ganska billig läxa som kunde blivit väsentligt dyrare. Nokia fortsatte sin nedgång tills Microsoft några år senare köpte detta sorgliga, nedgångna och döende bolag som bara något år tidigare varit Finlands stolthet. Men inget ont som inte för något gott med sig. Tack vare äventyret i Nokia fick jag en läxa i hur snabbt det kan gå i teknologisektorn, men jag fick även tillräckligt med kunskaper för att några månader senare våga investera i Apple, som sedan blev en av mina bättre affärer.

Lärdomar

Jag är övertygad om att man får sina bästa lärdomar som investerare genom de dåliga affärer man gör, om man bara är ärligt med sig själv. Följande är de stora läxorna från Nokia-äventyret:

1) Akta dig för confirmation bias. Ta reda på vilka avvikande åsikter det finns och utred på allvar om det finns substans bakom dem. Som Charlie Munger sagt: I'm not entitled to have an opinion unless I can state the arguments against my position better than the people who are in opposition." Detta är något jag kämpar med konstant - jag har väldigt lätt för att fastna för en åsikt och lättvindigt avfärda meningsmotståndare.

2) När ett bolag är rekordbilligt men börsen i övrigt inte är det så finns det ofta en anledning. Har Mr Market verkligen fel? Är jag verkligen säker på att den EPS eller utdelning som jag baserat "billigheten" på är bestående? Det räcker inte att den består ett, två eller fem år för att räkna hem P/E 10 om det sedan går snabbt utför för bolaget. Detta (i kombination med skandalös historik/kommunikation) gör att jag aldrig skulle köpa FPC, hur billigt det än ser ut.

3) Ha redan i början en plan för när det är ok att snitta ned och när man ska sälja. I Nokias fall hade jag tur att kursen inte hunnit ned alltför mycket från min köpkurs när jag väl insåg att min Story var fel. Annars är det naturligt för en värdeinvesterare att vilja köpa mer när priset går ner - om man tyckte 9 var ett bra pris så är ju 6 ett fantastiskt pris. Man måste dock redan på förhand bestämma hur mycket kapital man är redo att riskera på den enskilda investeringen. Är det t.ex. 15% av portföljen och den initiala investeringen var 10% så får man bara köpa för 5% till och välja sina tillfällen väl - annars riskerar man att dras med och köpa mer och mer och plötsligt ha dubblat kapitalet man riskerar. Bronte Capital skrev nyligen ett bra inlägg om detta.

Hoppas denna typ av inlägg är av hjälp, särskilt för er läsare som ännu ej hunnit göra så många misstag. Alltid bättre att lära sig av andras misstag än sina egna om det går :)

Inköp H&M, exit Nokia

H&M lyckades återigen göra Mr Market besviken och som en favorit i repris handlas aktien ner drygt 6%.

Min egen syn är att visserligen kom vinsten in lite lägre än man själv kanske hoppats på (hade gärna sett 12kr i vinst och 10kr i utdelning), men att detta till stor del berodde på en mängd mer eller mindre tillfälliga effekter som bomullspriser, kapacitet hos leverantörer, valutor, etc. Det enda som oroar mig lite är att de administrativa kostnaderna ökat lite väl snabbt. H&M menar att dessa är måsten för att säkra långsiktigt lönsam tillväxt genom satstningar på IT, varumärke, e-handel etc, och jag tror absolut inte att H&M slösar pengar och tar på sig onödiga kostnader. Men ökade overheadkostnader har en tendens att vara "sticky" och svåra att få ner i relation till omsättningen när en organisation har blivit van vid en viss kostnadsnivå, så jag hoppas verkligen att H&M håller stenkoll på detta och ser till att de får valuta för varje extra krona de tar på sig i overheadkostnader.

Även Nokia släppte en rapport som marknaden tyckte var ok, men som jag själv inte riktigt tyckte om. Nokia är fortfarande ganska lågt värderat på P/E 12 räknat på bolagets egen EPS (non-IFRS). Men jag tycker mig inte riktigt se klart och tydligt framför mig hur bolagets vinster kommer att se ut om 1, 2 eller 5 år. När jag köpte Nokia räknade jag med en EPS på 1 EUR, något jag trodde man skulle komma upp i ganska snabbt igen efter krisen, men det verkar som lägre marginaler och ganska medioker försäljningsökning bitit sig fast. Nu när jag jämför H&M med Nokia till dagens priser kan jag inte motivera för mig själv att äga Nokia istället för H&M. Detta, mobinerat med att jag saknar en "krigskassa" ledde till beslutet att idag sälja mina Nokia för att köpa H&M. Det känns lite som ett misslyckande eftersom jag fortfarande tycker att Nokia är lågt värderat och har en god chans att komma igen, både vad gäller ökad vinst och aktiens värdering. Men när jag tittar 5 år framåt i tiden ser jag ett H&M som tjänar 18-22kr per aktie, medan jag inte har en aning vad Nokia kan tänkas tjäna om 5 år - jag har knappt en aning om vad Nokia egentligen tjänar idag eftersom man justerar för otroligt mycket engångskostnader i sitt bokslut.

För dem som tänker att marknaden kanske har rätt om H&M och är rädda att aktien kan gå ner ytterligare - visst kan aktien gå ner, men läs bokslutet, särskilt sidorna där man tar upp försäljningen i alla marknader H&M är verksamt i. Försäljningen ökar överallt med imponerande fart. 250 butiker kommer att öppnas i år och man tänker öka försäljningen i befintliga butiker. Så har H&M tuffat på år efter år, och så kommer man fortsätta, oavsett kortsiktiga "problem" med externa faktorer man inte kan kontrollera och som dessutom drabbar alla konkurrenter lika hårt. Om fem år kommer 2010 års vinst per aktie och dagens aktiepris verka löjligt låga, precis som vinsten och aktiepriset 2005 ser larvigt låga ut idag (vinst 5.6kr/aktie och kurs 126kr).

Ännu fler affärer

Jag fortsätter med en tyvärr väldigt dålig uppdateringsfrekvens och brist på kvalitetsinlägg pga för mycket arbete, men kan kort berätta om de senaste affärerna som gjorts.

Jag har under oktober sålt Diageo, FastPartner, Lundbergs och Google och köpt H&M för pengarna. Google såldes efter att ha gett en fin avkastning på 25% på två månader . Vanligtvis brukar jag inte ägna mig åt korta affärer, men efter 25% uppgång nådde Google full värdering enligt alla mina mått på margin of safety, och risken i branschen gör att jag inte vill äga bolaget när det är fullvärderat. De övriga tre bolagen hade visserligen fortfarande en helt ok värdering vid försäljningstillfället trots generella uppgångar i fastighetsaktier på sistone, men när H&M tappade 7% på en dag kunde jag inte hålla mig från att skifta kapital från OK bolag med OK värdering till Fantastiskt bolag med OK värdering.

Nokia stiger idag rejält efter en ”vinstskräll”. Jag ska sätta mig och räkna lite mer på Nokia och fundera på vid vilket pris jag anser att bolaget är fullvärderat. Visserligen står Nokia endast för ca 5% av min portfölj, men som jag tidigare nämnt är jag inte helt bekväm med att äga ”tech stocks”.

Även Swedbank som jag sålde på 84 för ett par månader sedan visar styrka i dagens rapport och idag står pref-aktien i över 100. Jag grämer mig dock inte över försäljningen utan är glad att medbloggare som t.ex. Fundamentalanalysbloggen haft is i magen och tjänat på att följa sin tro. Dessutom gick pengarna från Swedbankförsäljningen till att köpa Bunge och Google som stigit 17% respektive 25% under perioden, så "skadan" är inte så stor. Dock är inte en kursuppgång på kort sikt facit på att man har rätt; som Graham så klokt påpekade: You are neither right nor wrong because the crowd disagrees with you. You are right because your data and reasoning are right. På 100kr tycker jag dock att Swedbank helt klart är fullvärderad med tanke på bankens mediokra ROE. Därmed inte sagt att aktien inte kan stiga ytterligare eller att banken kan bättra på sitt resultat ytterligare, men jag tycker att det är oerhört svårt att sia om hur bankernas vinster kommer att se ut om något år och därför avstår jag från att äga banker överhuvudtaget vid dagens värderingar. Men jag köper gärna in mig igen när nästa finanskris kommer.

Överlag är det svårt att hitta riktiga fynd för nyinvesteringar just nu, så min strategi de kommande veckorna eller månaderna är att fortsätta köpa H&M. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Alla tänkbara kvantitativa och kvalitativa kriterier man komma på gällande tillväxt, ägande, historik, lönsamhet, ägarvänlighet, risk, affärsmodell, etc, etc, etc – vad man än tittar på har H&M inga prickar i protokollet och utklassar dessutom vartenda bolag på börsen på de flesta punkter. Att kunna köpa ett sådant bolag till ett P/E på drygt 18 (justerat efter nettokassa) och en direktavkastning på över 4% är smått otroligt.

I övrigt planerar jag att lägga in Adsense på bloggen inom en snar framtid. Jag hoppas att det är ok med er läsare. Planen är inte främst att tjäna pengar, utan jag gör det mest för att jag är intresserad av att lära mig systemet och få en känsla för hur mycket reklam på nätet är värd. Förhoppningsvis kan den kunskapen ge nya insikter och idéer som bidrar till framgång i framtida investeringar och projekt.

Tech+Cash=Problem?

Som jag skrivit om tidigare har jag två “tech stocks”, Google och Nokia. Google för att de tjänar enorma pengar i en bransch de dominerar och har enorm kassa och en hyfsat prissatt aktie. Nokia för att de pga problem med att konkurrera på smartphone-marknaden handlas väldigt billigt i relation till historiska vinster och även de har en enorm kassa och dessutom generösa utdelningar. Jag har sett det som att man får vinstgivande bolag med en bra potential till ett bra pris och utan risk för förluster och nyemissioner tack vare den stora kassan.

Men på sistone har jag mer och mer börjat fundera på risken med kombinationen av stor kassa och att verka i en bransch där tekniken totalförändrar branschen några gånger per decennium. Den stora kassan möjliggör för dessa stora tech-bolag att köpa småbolag med halvfärdiga lösningar på saker man kan, men inte har tid, att utveckla själv pga den ständiga hetsen att vara först. Risken för slöseri med pengar är alltså hög. Jag har tidigare skrivit om att jag inte tycker om serial aquirers, och både Google och Nokia platsar tyvärr in där. Utveckling av mjukvara är ju dessutom extremt personalintensivt och beroende av kompetent arbetskraft – något som fått Google att börja betala dyra pengar för viktiga anställda som hotar med att gå till Facebook och Twitter. Dessutom krävs ett visionärt ledarskap som konstant ska se till att bolaget satsar på rätt saker. Jag är inte helt säker på att en chef från Microsoft är rätt man för Nokia – Mikael Zackrisson på VA skriver väldigt väl om detta.

Rent investeringsfilosofiskt för egen del kan problemet sammanfattas med att det för värdeinvesteraren är svårt att analysera värdet på bolag i teknologi-branschen. Allt går så otroligt fort och de kommande årens vinster kan skilja sig enormt från de historiska vinsterna. Att svara på frågan: ”vad är bolagets långsiktiga intjäningsförmåga?” är i princip omöjligt. Eftersom svaret på denna fråga bestämmer värdet på bolaget blir det även omöjligt att svara på vad värdet på bolaget bör vara.

Jag känner alltså mer och mer att jag bör göra som Buffett och Munger och hålla mig borta från bolag och branscher som är omöjliga att analysera – även om de kan se väldigt billiga och lovande ut när man tittar på historiska siffror. Samtidigt är jag ganska teknikintresserad och tycker som användare väldigt mycket om Google och är imponerad av deras senaste påhitt instant search. Att vara aktieägare ger ju dubbel glädje när de kommer ut med en ny och uppskattad tjänst. Så tillsvidare utesluter jag inte helt nya investeringar i denna typ av bolag, men jag håller det under 10% av min portfölj och försöker hålla mig alert på risker och förändrade omständigheter, och inte låta mig lockas av visioner och känslor.

Lärdomar Nokia

Jag skrev för någon månad sedan en ”köprekommendation” på Nokia. Sedan dess har aktien fallit en del och förra veckan kom en vinstvarning. Det är lite för tidigt för min egen del att avgöra hur pass mycket (om något) Nokia tappat i långsiktig intjäningsförmåga, så jag vågar varken säga bu eller bä om detta i nuläget. Jag vill dock dels göra ett tillägg till min köprekommendation samt filosofera vidare en del om teknologibolag (tech-bolag).

Till att börja med skall nämnas att Nokia har en förmåga att uppvisa ganska volatila resultat, men framförallt har marknaden en fantastisk förmåga att överreagera på dessa resultat både uppåt och nedåt. Så sent som i januari stack aktien upp 13% på en bra rapport, och med förra veckans vinstvarning gick aktien ner 10%. Dessa hopp i marknadsvärdering borde jag inte bry mig speciellt mycket om men jag ska erkänna att de påverkat mitt investeringsbeteende just vad gäller Nokia.

En klok strategi när det gäller investeringar i allmänhet, och i börsnedgångar eller bolag med volatila aktier i synnerhet, är att systematiskt dela upp sina köp över en längre period för att inte förledas att "tima" sina köp på magkänsla. Tyvärr följde jag själv inte denna strategi vad gällde Nokia. Jag hade länge haft ögonen på bolaget och när aktien hade tappat tillräckligt mycket och stod på 9 EUR i oktober 2009 kände jag att nu är det riktigt billigt och köpte Nokia motsvarande 5% av min portfölj. Aktien steg därefter ganska kraftigt under några månader och jag gottade mig åt min egen klokhet att köpa ordentligt på en gång. Sedan sjönk aktien som en sten efter en dålig rapport i april 2010 och hamnade återigen på dryga 9 EUR. Eftersom jag under tiden fortsatt bygga upp min övriga portfölj hade Nokias andel av portföljen sjunkit så jag köpte lite mer för att återigen få upp innehavet till ca 5%. Nu när Nokia återigen sjunkit hade jag önskat att jag följt min egen strategi och delat upp köpen så att jag kunde köpt mer nu. Men tyvärr är min diversifieringsstrategi sådan att jag inte vill ha mer än 5% av min portfölj investerad i ett bolag som jag inte har stenkoll på. Nokia har jag köpt på den låga värderingen, men jag är alldeles för okunnig om mobilmarknaden och teknologi i allmänhet för att känna mig så pass säker på bolaget att jag är villig att ha mer än 5% (räknat på inköpsvärde) av min portfölj investerad i Nokia. Detta relaterar en del till ett tidigare inlägg om diversifiering.

Den huvudsakliga lärdomen är alltså att sprida ut sina inköp över tiden, även i enskilda aktier när de är volatila. Den andra lärdomen som jag inte är säker på att jag lärt mig än är att liksom Buffett undvika tech-bolag helt och hållet. Det går ju snabbt med teknologiutvecklingen och risken finns alltid att ett bolag som tappat försprånget eller satsat på fel lösningar blir helt omsprungna av mer innovativa bolag. I värsta fall kan det leda till en långsam död om bolaget inte lyckas återuppfinna sig självt.

Den allmänna uppfattningen åtminstone i våra rika världsdelar är att Nokia blivit omsprunget av Apple och andra konkurrenter som använder Googles Android medan Nokia pumpat in enorma pengar på att utveckla sitt eget operativsystem som ligger ljusår efter Apples och Googles. Där är jag helt med på noterna, och vänner som jobbar med mobilutveckling har nästan inget gott att säga om Nokias Symbian. Jag såg dock denna allmänna uppfattning som ett gyllene tillfälle att gå emot strömmen och köpa ett billigt Nokia som trots problemen med ”smart phones” skulle fortsätta tjäna stora pengar i många år till på enorma volymer av billigare mobiler som fortfarande kommer att vara en snabbväxande marknad i många år till i övriga världen – samtidigt som Nokia hade musklerna att kunna konkurrera på smartphone-marknaden antingen med egen förbättrad mjukvara eller genom att bita i det sura äpplet och gå över till t.ex. Android om Symbian skulle visa sig vara dödfött. Det verkar dock på vinstvarningen som att man fått hård konkurrens även på marknaden för billigare mobiler, vilket pressat marginalerna, trots att det verkade som att marginalerna redan var så låga att ingen skulle kunna pressa dem ytterligare. Det är möjligt att dessa konkurrenter säljer till förlust eller med för låga marginaler för att hålla långsiktigt, men åtminstone för tillfället påverkar de även Nokias vinst negativt.

Den stora frågan är vad som händer på sikt? Jag vet inte, och kanske borde jag hålla mig borta från tech-bolag. Men när man har en stor margin of safety i värderingen så är jag villig att köpa även bolag jag inte känner mig tvärsäker på. Hade jag haft mer tid att djupanalysera bolag hade jag nog satsat på en mer koncentrerad portfölj med ett fåtal bolag som jag hade stenkoll på, men så länge jag måste heltidsarbeta så får margin of safety tillsammans med diversifiering göra jobbet åt mig och tillåta enstaka missar i min bedömning av bolag, så länge jag gör korrekta bedömningar på det stora hela. Men helt klart är att bolag man inte förstår sig på helt och hållet, vilket i mitt fall inkluderar tech-bolag, kräver en större margin of safety. En högre risk kräver en högre potentiell avkastning.

Tiden får utvisa om jag hade rätt eller fel om Nokias långsiktiga intjäningsförmåga. Det som talar emot bolaget är att man uppenbarligen tappat innovationskraft i en bransch som kräver konstant innovation. Kanske har man blivit för stor och råkat ut för the institutional imperative? Men storleken talar även för bolaget, eftersom den ger enorma skalfördelar samt de resurser som behövs för innovation och produktutveckling. Jag skulle även gissa att Nokia får allt stöd de kan tänkas behöva från den finska regeringen, med tanke på hur viktigt bolaget är för den finska ekonomin. Medan man som Nokia-ägare inväntar mer tydlig information om hur framtiden ser ut, kan man trösta sig med en fin direktavkastning – kom ihåg att bolaget fortfarande tjänar pengar och är skuldfritt. Därmed finns det ingen större fara för nyemissioner eller indragna utdelningar för att göra bankerna glada om Nokias problem skulle fortsätta under en längre tid. I dagsläget skulle jag inte våga rekommendera någon när eller kär att köpa Nokia, men hade jag inte själv redan nått min gräns så skulle jag nog köpt lite mer.

Köpläge Nokia

Ursäkta den kvällstidningsaktiga rubriken, men med tanke på gårdagens kursnedgång i Nokia på ca 15% är det nu läge att köpa om man tittat på bolaget innan men inte tyckt att värderingen varit tillräckligt attraktiv. Har inte tid för någon mer ingående analys, men här är några snabba nyckeltal (obs har exkluderat 2009 från nedanstående eftersom det var ett krisår och har därmed för stor påverkan på snittal):

• P/E 13
• Skuldfritt
• 4.2% direktavkastning
• Vinst varje år och utdelning de senaste 10 åren
• Marknadsledare
• Historisk ROE på 29% senaste 10 åren (igen - skuldfritt!)
• Starka kassaflöden: Owner earnings är ungefär lika stor som rapporterad vinst senaste 10 åren, vilket ger en owner earnings yield (OE/AktieKurs) på >10% på de senaste 5 årens snitt-OE (1.0/9.6)

Nokia är just nu en väldigt volatil aktie eftersom resultaten ofta ligger långt ifrån förväntningarna. Men för den någorlunda långsiktiga investeraren är detta enligt mig en bra värdeinvestering. Jag vågar inte säga om Nokia kommer fortsätta växa starkt i många år till, men jag vågar säga att dagens värdering är för låg och det finns en mycket bra margin of safety till dagens pris.

För dem som ogillar Nokia eftersom man tappar marknadsandelar i segmentet smart-phones som ju är framtiden inom mobiltelefoni tar jag mig friheten att klistra in en text från en chat med HQs analyschef där en läsare frågar just om Nokia vs. Iphone:

Telefoner som kostar mer än EUR400 utgör idag 17% av globala marknaden. Om 2 år kommer det prissegmentet utgöra 7-8%. Att då hänga upp sig på en produkt som kostar EUR700 (apple) som globalt hot känns inte relevant. Den dag de kommer med en telefon som bygger på nanospelaren (dvs ett väsentligt lägre prissegment) då kan ett hot börja skönjas. Tills dess är Samsung närmast, men de har fått sin valuta rakt i ansiktet efter 18 månader av gratispengar, så momentum för dem (och LG) faller kontra Nokia.

Starkast tillväxt har du i prissegmenten EUR20-100. Där krävs stora volymer för att kunna existera. Entrébarriärerna är höga. Många försöker men bara Nokia och Samsung klarar sig. De andra ligger och kippar efter luft lönsamhetsmässigt.

Ovanstående tycker jag ganska bra sammanfattar aktiemarknadens galna reaktioner på nyheter från Nokia. Man är oroliga för att Nokias Symbian är dött och att Apples och Googles operativsystem kommer att ta över. Detta kanske stämmer - jag har faktiskt ingen aning. Men Nokia kommer tjäna bra med pengar i många år framöver från vanliga telefoner, och samtidigt har man enorma möjligheter och muskler att möta konkurrensen från Apple och Google på sikt.

Slutsats: Även om jag precis som Buffett inte riktigt gillar tech-bolag så ser Nokia ut som en investering med bra margin of safety. Den försiktiga värdeinvesteraren kan sälja när aktien återigen fått en rimlig värdering och förmodligen få en god avkastning. Jag vill inte sätta någon riktkurs, men givet en hyfsad vinsttillväxt bör Nokia värderas åtminstone till P/E 15, men förmodligen mer. Nokias snittvinst 2004-2008 var 1EUR/aktie, vilket skulle ge ett rimligt värde på 15EUR givet att man når dessa vinstnivåer de kommande åren, dvs en uppsida på drygt 50% från dagens kurs på 9.6. Även om Nokia inte kommer upp i P/E 15 igen så får man en bra direktavkastning vid dagens kurs och risken för en förlustaffär är mycket låg.