I brist på tid att skriva några längre inlägg tänkte jag tipsa om lite läsning för kunskapshungriga läsare. Den legendariska värdeinriktade investeringsfirman Tweedy, Browne har en hemsida med ett antal artiklar om värdeinvesteringar. Hittills har jag bara hunnit läsa "What Has Worked In Investing, Studies of Investment Approaches and Characteristics Associated With Exceptional Returns" som jag tyckte var väldigt intressant. Artikeln beskriver diverse studier som gjorts om värdeinvesteringar och delar upp studierna i olika strategier, exempelvis lågt P/B, lågt P/E, hög direktavkastning, etc.
Även om det alltid är vanskligt att hitta samband baserade på historiska data och dra slutsatser om att det kommer att fungera i framtiden, så visar ändå artikeln tydligt vilken överavkastning värdeinvesteringar har skapat jämfört med index. Många av studierna visar dessutom att värdeinvesteringar inte heller varit förknippade med högre risk, vilket annars skulle kunna förklara den högre avkastningen ur ett "efficient market hypothesis"-perspektiv. Många av strategierna har historiskt skapat enorm överavkastning. Att t.ex. varje år investera i den tiondel av bolagen på NYSE med lägst P/E under 1966-1984 gav en årlig compound return om 14%. Den tiondel med högst P/E gav 5.58%. Snittavkastningen för hela NYSE var 8.6% I reda pengar innebär det att $1 under 18-årsperioden vuxit till $2.81 om man köpt bolagen med högst P/E, $4.8 om man köpt index och $12.2 om man köpt bolagen med lägst P/E.
En sak man ska hålla i åtanke är att studierna investerar i en väldigt diversifierad portfölj bestående av alla bolag på en börs. Med andra ord kan man inte dra slutsatsen att alla aktier med hög värdering är dåliga investeringar, precis som att alla aktier med låg värdering inte behöver vara bra investeringar. Men på aggregerad nivå finns det väldigt tydliga bevis för att värdeinvesteringar lönar sig.
Ett uppslag för framtida blogginlägg: begreppet "risk" vad betyder det? Är det att skilja sig från mängden (beta?) eller är det som i andra tekniska sammanhang "sannolikhet gånger konsekvens för ett visst utfall"?
SvaraRaderaVärdeinvestering är intressant och lönsamt, men frågan är var man ska ligga, Grahaminspirerat, med fokus på pris, eller Buffettinspirerat, med fokus på bolagets kvalitet. Den senare filosofin är kanske mer subjektiv och svårare att göra research på, vilket försvårar jämförelse. Problemet är att fina bolag brukar vara relativt dyra, samtidigt som billiga bolag brukar vara förknippade med sina briset rent operativt.
SvaraRaderaAngående tankarna kring Graham vs. Buffett rekommenderar jag att läsa avsnittet i "The Intelligent Investor" som diskuterar om man är en aktiv eller defensiv investerare. Själv har jag ett jobb som tar mycket tid, så även om förmodligen alla vill se sig själva som smarta aktiva investerare (vem vill inte det?) så måste jag i ärlighetens namn, med den tid jag har att lägga på aktier, acceptera att jag är en defensiv investerare.
SvaraRaderaDärmed tittar jag mycket på nyckeltal för att filtrera fram kandidater, och den kvalitativa biten får man sen försöka pussla ihop m.h.a. egna erfarenheter, nyheter, andra stora ägare, bekannta som jobbar där o.s.v.
Jo, och en sak till, jag är mycket långsiktig, och attraheras mycket av dividend investing och buy and hold, som naturligtvis färgar min Grahamfilosofi.
Och alla andra här? Hur gör ni? Vore intressant att höra.
@B: Bra poäng! I detta fallet mättes risk med hur aktierna i de olika värderingsdecilerna performade på kort sikt, dvs ett slags beta-mått. De aktier med lägst värdering och som performade bäst på lång sikt performade inte sämre på kort sikt än aktier med högre värdering, dvs de ansågs inte ha högre risk. Annars tycker jag egentligen beta är ett värdelöst mått på risk och är värdigt ett framtida blogginlägg.
SvaraRadera@Anonym 1 och 2: Mycket bra poäng. Även jag har ett heltidsjobb och har inte tid att analysera bolag utifrån kvalitativa kriterier så pass intensivt att jag känner mig helt trygg med att investera koncentrerat, bortsett från just H&M. Man får förlita sig på siffror och dra slutsatser från dessa och då kan Grahams olika regler komma väl till pass, t.ex. att bolaget ska ha visat vinst senaste x åren, det ska finnas en viss margin och safety i värderingen, etc.
Rapporten ovan tar även upp high dividend-strategin, som dock enligt de studier man tittat på inte varit lika lyckad som att köpa bolag med lågt P/E eller lågt P/B vad gäller totalavkastning på sikt. Dock har ju utdelningar bl.a. den viktiga egenskapen att det är pengar i handen som man själv får återinvestera hur och när man vill.
Tack för länken! Alltid bra med lite matnyttig information så här i början :)
SvaraRadera