Företagsvärdering Del 2: Utdelningar

Dags för del två i serien om företagsvärdering. I förra delen behandlades EPS och P/E, och i denna del är det dags för utdelningar.

Utdelningar har en speciell attraktionskraft som tilltalar många. Utdelningar ger dels makten till dig som ägare att själv välja om du vill återinvestera din utdelning i samma bolag eller någon annanstans. Men utdelningar ger även ett kassaflöde, vilket är viktigt för de investerare som behöver löpande intäkter från sin portfölj. Den förträffliga bloggen 40procent20år har extremt mycket nyttig information om utdelningar och jag ska inte börja upprepa allt som skrivits där i denna blogg.

Låt oss istället fokusera på hur utdelningar påverkar ett företags värde. Dessvärre finns det flera modeller och teorier kring detta, så det finns inget rakt svar där man kan mäta hur en viss utdelningsnivå eller direktavkastning kan påverka ett företags värde. Värdet av utdelningarna beror bl.a. på hur viktiga dessa är för investerare, hur man ser på bolagets alternativa användningar för det kapital de kan dela ut, hur räntenivån ser ut i stort, om utdelningarna är hållbara och väntas växa eller inte, etc.

Gordon Growth Model
Vi antar att ett företag kommer att existera för alltid och under denna evighet alltid kommer att dela ut samma summa eller en jämnt växande summa varje år. Vad är då värdet på företaget idag? För att räkna ut detta finns en enkel modell som heter the ”Gordon Growth Model” som helt enkelt diskonterar alla framtida utdelningar till ett nuvärde. Tyvärr är det så att alla modeller där man diskonterar framtida kassaflöden långt in i framtiden har ett fundamentalt fel: en liten ändring i en ingående parameter och du får ett helt annat resultat. Se bilden nedan för Nestlés vinst- och utdelningshistorik de senaste 10 åren. Om vi t.ex. antar att Nestlés utdelningar växer med 7% per år och använder en diskonteringsränta på 10% blir värdet av aktien 1.6/(0.1-0.07)=53.3. Men om vi istället använder en diskonteringsränta på 9% blir värdet av aktien 1.6/(0.09-0.07)=80. En ändring i en ingångsparameter på en procentenhet ger i detta fall en ändring av värdet på aktien på 50%! På grund av dessa begränsningar anses dessa modeller ganska obsoleta, även om DCF fortfarande används friskt vid M&A, när man ska värdera hela företag som ska köpas eller säljas. Så om vi inte kan använda någon enkel modell för att räkna ut värdet av utdelningar – hur ska vi då räkna?

Utdelningspolicy
Jag vill påstå att värdet av utdelningar beror dels på bolagets verksamhet och dess krav på kapital, dels på dina egna preferenser. Om vi tittar på bolaget och dess verksamhet först så gäller det att dels avgöra hur mycket bolaget överhuvudtaget kan dela ut av sin vinst, dels om bolaget bättre kan använda pengarna inom verksamheten. Detta hänger ihop en hel del med owner earnings som kommer att behandlas i ett senare inlägg, så vi nöjer oss här med att titta på historiska siffror. Nestlé har i snitt delat ut 44% av sin vinst varje år de senaste 10 åren som bilden ovan visar. Utdelningarna har växt med 13% i snitt medan vinsten växt med 7% i snitt, vilket tyder på att man ökat sin dividend ratio, dvs andelen av vinsten som delas ut. Mycket riktigt ser vi att man i början av 2000-talet delade ut under 40% av vinsten, medan man i slutet av 2000-talet delade ut över 50% av sin vinst. Det är nu läge att börja gräva fram bolagets utdelningspolicy (dividend policy), dvs den policy som fastställer hur stor del av vinsten som ska delas ut till aktieägarna. Denna kan oftast hittas på hemsidan men finns annars i årsredovisningen. Vissa bolag har ett väldigt konkret mål att dela ut 50% eller liknande av bolagets vinst över en konjunkturcykel. Andra bolag har en lite mer flexibel policy. Vilket man föredrar är upp till dig som investerare. I vissa fall om jag är orolig att bolaget har en VD som tycker om att göra dyra förvärv föredrar jag en högt satt och tydlig dividend policy. I andra fall, om jag tror att VDn förstår värdet av att investera ägarnas pengar endast i projekt som ger en god avkastning, kan jag istället föredra en mer flexibel policy.

I Nestlés fall har man valt det senare, och på hemsidan står att läsa att policyn är att ha en utdelning som är ”lämplig” givet hur det går för bolaget och dess behov av investeringar samt framtidsutsikter. Det är med andra ord en extremt flexibel policy, men givet att man haft en ganska stabil utdelning runt 40-50% av vinsten de senaste åren och givet att bolaget är moget i en stabil bransch kan man anta att denna nivå kommer att ligga någorlunda fast. Bolaget har även för 2010 infört ett återköpsprogram för aktier som kommer att föra över upp till 5 CHF per aktie till aktieägarna, vilket man förstås bör ta hänsyn till. Jag tänker dock inte här gå in närmare på återköp eftersom det är ett ämne i sig. Summan av kardemumman är att vi baserat på historiska siffror kan konstatera att bolaget kan dela ut ungefär hälften av sin vinst och ändå ha tillräckligt med pengar över för att göra de investeringar som krävs för att växa med 7% årligen. Utdelningarna kan aldrig i längden växa mer än vinsten i snitt, så vi kan anta att utdelningarna inte kommer att växa med mer än kanske 7% per år i framtiden, även om detta naturligtvis kan variera från år till år.

Direktavkastning och återinvesterade utdelningar
Vad är då dessa utdelningar värda för oss som investerare? Vi kan i tabellen se att en utdelning på 1.6 motsvarar en direktavkastning på 2.9%. Detta är inte i högsta laget, men inte heller otroligt lågt med tanke på att ränteläget generellt är väldigt lågt. Om vi antog att utdelningen inte skulle växa i framtiden och att priset på Nestlé-aktien inte rörde sig så skulle vi ändå kunna återinvestera utdelningen och på så vis få en växande utdelning. Om vi t.ex. idag köpte 100 aktier, fick en utdelning på 160 nästa år, återinvesterade den i 3 nya aktier, fick en utdelning på 1.6x103=164.8 och så vidare, så skulle vi om 10 år ha 130 aktier och få en utdelning på 207. Detta visar lite på attraktionen med utdelningar – det är pengar i handen som du kan använda för att själv öka din ägarandel av företaget och därmed ge en ränta-på-ränta effekt oavsett om bolaget lyckas öka sin vinst och utdelning eller inte.

Samtidigt sågas utdelningar av många investerare. Det absolut bästa bolaget att äga är ju det som kan återinvestera hela vinsten till en riktigt bra avkastning. Om Nestlé istället för att dela ut 50% av vinsten nästa år kunde återinvestera denna vinst till 5% avkastning så skulle man förvandla dessa 1.6 till 2.5 CHF om 10 år och därmed skapa en vinstökning på 55%. Detta skulle allt annat lika ge en ökning av bolagets värde med 55%, vilket motsvarar en avkastning på just 5% årligen. Just av denna anledning är det många bolag som helt sonika valt bort utdelningar till förmån för egna investeringar som låter dem växa. Återigen anser jag själv att utdelningar är pengar i handen och att detta har ett värde. Man kan nämligen aldrig vara helt säker på att bolagets ledning alltid har aktieägarnas bästa för ögonen när de ska bestämma hur vinsten ska återinvesteras, och risken finns alltid att man gör riktigt dyra förvärv som snarare förstör kapital än skapar avkastning. Jag har tagit upp detta ämne i tidigare inlägg.

Vi kan även jämföra dagens direktavkastning med tidigare år för att försöka avgöra huruvida bolaget är över- eller undervärderat. I Nestlés fall har aktien haft en direktavkastning på 2.4% i snitt de senaste 10 åren. Som allra högst var direktavkastningen 3.4% under krisens 2008 då aktien sjönk men bolaget valde att behålla en utdelning på 50% av vinsten. Vi kan alltså konstatera att Nestlé aldrig haft en speciellt hög direktavkastning, vilket förstås hänger ihop med att aktien aldrig varit särskilt undervärderad. Dagens direktavkastning är ungefär i nivå med historisk direktavkastning och på så vis är aktien även sett till dividend yield varken över- eller undervärderad.

Låt oss anta att dagens utdelning växer med 7% årligen tillsammans med vinsten de kommande 10 åren. Vi återinvesterar utdelningen varje år och aktien värderas till samma P/E som idag under hela perioden. Vi köper 100 aktier för 55 och får en utdelning på 160 nästa år. Om 10 år kommer EPS att vara 5.6 och aktien värderas till 101. Vi kommer att äga 127 aktier tack vare återinvesterade utdelningar. Efter 10 år har vårt kapital ökat med 141%, vilket ger en ”compound return” på drygt 10% per år. 10% årlig avkastning är väldigt trevligt, speciellt med tanke på den relativt låga risken i ett företag som Nestlé. Tabellen nedan visar uträkningen.

Slutsats
Vi har hittills behandlat EPS, P/E, utdelningar och direktavkastning och har kunnat konstatera att Nestlé inte är ett billigt företag vare sig man tittar på P/E eller på direktavkastning. Men vi kan även konstatera att om Nestlé fortsätter den relativt stabila tillväxt- och utdelningstrend man haft de senaste 10 åren så kommer vi de kommande åren att kunna få en ganska fin avkastning på vår investering givet den relativt låga risk bolaget har. Så kanske Nestlé inte är ett så dumt köp ändå? Vi kommer ett steg närmare svaret nästa vecka då vi tittar närmare på bolagets balansräkning!

Här är övriga inlägg i serien:
Del 1: EPS & P/E
Del 2: Utdelningar
Del 3: Balansräkningen - Tillgångar, Eget Kapital, P/B & ROE
Del 4: Balansräkningen - Skulder & Enterprise Value
Del 5: Kassaflöden - FCF & DCF
Del 6: Owner Earnings
Del 7: Slutsatser

Annons:

Akelius - Sveriges högsta sparränta 

Akelius har under nära 30 års tid erbjudit allmänheten fördelaktiga sparformer. Akelius Spar AB är registrerat hos Finansinspektionen enligt Lag (2004:299) om Inlåningsverksamhet. Akelius Spar erbjuder enkla sparkonton med hög ränta vilket gör dem till ett attraktivt komplement till vanligt banksparande.

• Välj konto med eller utan uppsägningstid. Du får högre ränta ju längre uppsägningstid du väljer.
• Räntan utbetalas i slutet på varje kalenderår. Sparandet är avgiftsfritt och du kan göra två fria uttag per år.
• Uttag utbetalas inom tre bankdagar. Du får totalt spara upp till 50 000 kr.
• Du kan utan kostnad byta till ett konto med längre uppsägningstid och högre ränta. 

Akelius är en av Sveriges största privata hyresvärdar. De äger och förvaltar fler än 37 000 lägenheter från Haparanda i norr till Bayern i södra Tyskland. Sparkunder får förtur till Akelius lägenheter. Som sparkund förbättrar du avsevärt dina chanser till en bostad. Du går före andra lägenhetssökanden. Förturen baseras på hur mycket du sparar. Sparar du mer förbättras dina chanser.

Ta rygg på Weintraub

En av få, om inte den enda, svenska förvaltare som är någorlunda inriktad mot värdeinvesteringar är Filip Weintraub. Efter att i väldigt många år framgångsrikt förvaltat Skagen Global och blivit ganska rik på kuppen har han sedan ett halvår en egen fond som heter Labrusca. Det som gör Labrusca ganska unikt bland svenska fonder är att Weintraub investerat i princip alla sina egna pengar i fonden och lever därmed efter mottot "put your money where your mouth is". All retorik kring fonden baserar sig på att förvaltarna ser fondandelsägarna som långsiktiga partners, precis som t.ex. Graham gjorde på sin tid eller som Buffett alltid gjort, först inom Buffett partnership och sedan genom Berskhire Hathaway. I Labruscas fall marknadsför man sig dock mot småsparare via t.ex. Nordnet, vilket inte riktigt rimmar med retoriken.

Nu ska jag dock inte skriva så mycket mer om Weintraub eller om fonden, utan tipsa om de månadsrapporter samt lite längre halvårsrapporter fonden publicerar på sin hemsida. Genom att läsa vilka innehav fonden har samt hur förvaltarna resonerar får vi "amatör"-investerare helt gratis en massa konkreta uppslag som vi sedan själva kan analysera vidare och avgöra huruvida vi vill investera eller inte i varje enskilt bolag. Jag skulle säga att detta ger det bästa av två världar: du får själv välja vilka bolag du vill äga och du slipper betala avgifter till förvaltaren.

Det kanske känns lite som att snylta, men så länge fonden publicerar sina brev för alla att läsa är det bara att tacka och ta emot. Även om jag har mycket stort förtroende för herr Weintraubs förmåga som investerare skulle jag själv inte investera i fonden dels pga de väldigt höga avgifterna, dels pga att jag inte riktigt förstår resonemanget bakom vissa av fondens investeringar, exempelvis Eniro. Därför passar det mig utmärkt att kunna följa vilka investeringar fonden gör och sedan välja ut det jag själv fastnar för. Det var t.ex. tack vare dessa rapporter som jag fick upp ögonen för Bunge och gjorde efter en egen analys en investering i slutet av sommaren.

Detta upplägg kan förstås genomföras med andra förvaltare man beundrar som lägger ut rapporter till allmänhetens beskådan. Jag har börjat sålla bland vissa amerikanska förvaltare som profilerar sig som värdeinvesterare, men hittills inte hittat någon jag fastnat för. Jag mottager tacksamt tips om någon läsare känner till svenska eller utländska förvaltare med rätt filosofi som publicerar sina rapporter!

Ps. Ni kan hitta scannade kopior av originalbreven 1959-1969 för Buffett Partnership här.

Företagsvärdering Del 1: EPS & P/E

Efter att ha tittat på lite statistik över vilka inlägg som är populärast på bloggen verkar det som att mina mer praktiskt inriktade artiklar lockar flest läsare. Jag tänkte därför skriva en serie inlägg om hur jag värderar bolag och bestämmer ”intrinsic value” för en aktie.

Här är övriga inlägg i serien:
Del 2: Utdelningar
Del 3: Balansräkningen - Tillgångar, Eget Kapital, P/B & ROE
Del 4: Balansräkningen - Skulder & Enterprise Value
Del 5: Kassaflöden - FCF & DCF
Del 6: Owner Earnings
Del 7: Slutsatser

Jag ska försöka lägga nivån på inläggen så att de flesta med grundläggande koll på företagsekonomi ska hänga med, men förhoppningsvis kan även läsare som redan har koll på företagsvärdering få lite bra idéer. Jag välkomnar naturligtvis feedback så jag kan anpassa framtida inlägg efter önskemål. Om du inte hänger med på vissa ord och uttryck så förklaras det mesta ganska väl på Investopedia. Jag ber redan nu om ursäkt för att jag blandar svenska och engelska uttryck friskt; det är en slags arbetsskada som jag kanske kan få sjukersättning för någon gång i framtiden när jag helt glömt bort hur man pratar svenska.

Ett par disclaimers innan vi sätter igång:

1. Jag kommer bara att analysera siffror och dra slutsatser utifrån detta. Även siffrorna säger dock något om bolagets kvalitativa sidor, men all ”mjuk” analys om varumärken, ledning, marknad och annat utelämnar jag.
2. Allt som skrivs i dessa inlägg och denna blogg är mina personliga åsikter och slutsatser och det är helt upp till dig som läsare hur du vill använda detta. Jag kan dessutom inte garantera att jag knappat in siffrorna rätt eller ens räknat rätt, även om jag brukar vara ganska noggrann med sådant :) Hursomhelst är det alltid en investerares eget ansvar att själv sätta sig in i siffrorna och dra egna slutsatser.

I varje inlägg kommer jag att använda mig av samma bolag och lägga in bilder som förklarar hur jag räknar. Bolaget jag valt är Nestlé – världens största livsmedelsföretag och noterat på schweiziska SIX-börsen, men aktierna går att handla även på andra börser i olika former. Anledningen till att jag valt Nestlé är främst för att det är det senaste bolaget jag analyserat och bolaget har hyfsat stabila siffror och historik. Det kanske är värt att nämna att jag inte äger några Nestlé-aktier. Då sätter vi igång serien om företagsvärdering the Finanstankar way!

Tabell med nyckeltal

Vi börjar med att lägga in en bild på de siffror detta inlägg ska behandla. Öppna gärna bilden och ha den vid sidan om när du läser inlägget.

EPS
Jag inleder alltid en analys med att gräva fram vinsten per aktie eller earnings per share (EPS) för de senaste 10 åren (2000-2009). Jag försöker även hitta estimat för bolagets EPS för innevarande år (2010). Många bolag publicerar analytiker-estimat på sina hemsidor, för amerikanska bolag finns tjänster som Yahoo Finance där man kan hitta estimat och jag har även tillgång till en del rapporter från aktieanalytiker med olika estimat. Man ska dock inte fastna här om man inte lyckas hitta några estimat. Det är nämligen inget krav att ha bra EPS-estimat för att kunna värdera en aktie - särskilt inte när man som Graham är skeptisk till estimat och hellre tittar på historiska siffror!

Hittar man inga estimat får man hitta på ett själv. Man får läsa lite vad bolaget själv skriver om sina utsikter i kvartalsrapporter – vilka är bolagets finansiella mål och kommer de att möta dessa? Enklast blir att använda en EPS med en rimlig tillväxt jämfört med året innan, eller helt enkelt lägga in förra årets EPS och därmed automatiskt få en margin of safety. I Nestlés fall minns jag faktiskt inte var jag hittade EPS-estimat för 2010 men vi kan se i tabellen att tillväxten jämfört med året innan är 4% vilket ser rimligt ut om man tittar på Nestlés historiska tillväxt.

Tittar vi på vinsttillväxten ser vi att snittet ligger på 7% de senaste 10 åren och 8% de senaste fem åren. Dock har tillväxten bromsat en del 2008-2009, men detta är inte så konstigt med tanke på lågkonjunkturen. Tillväxten har varit hyfsat stabil förutom 2003 då vinsten sjönk ganska dramatiskt med 18%, vilket senare dock återhämtats med råge. Sådana avbrott i trender är värda att forska vidare kring. Vid det här laget skulle jag alltså plocka fram 2003 års redovisning och titta vad denna nedgång beror på. Kanske är det något extraordinärt som man inte behöver lägga någon större vikt vid, men om det är något problem som kan hända igen är det värt att här göra en notis och ta detta i beaktande när man ska bedöma vilken värdering bolaget förtjänar. Alla risker bör förstås återspeglas i en lägre värdering och särskilt bolag som gjort förluster bör man vara extra vaksam kring och göra rejäla poängavdrag i värderingen om det finns risk för upprepade förluster.

P/E
Vi kommer att använda EPS till en del olika nyckeltal, men jag brukar börja med att jämföra det med priset på aktien vid varje årsskifte, dvs P/E. Jag letar upp aktiekursen vid årets slut och knappar in den för de 10 senaste åren. Jag lägger även in dagens aktiekurs i 2010-kolumnen. Man kan argumentera att man istället ska använda snitt-kursen under året istället för kursen vid årsskiftet då det kanske ger en jämnare och mer rättvis bild. Men jag lägger alltid in kursen vid årsskiftet dels för att det går 100ggr snabbare, dels för att det ändå jämnar ut sig ganska väl när man använder 10 års data. Om kursen ser suspekt hög eller låg ut under vissa år så är det bara att titta på en graf över kursutvecklingen. Skulle det vara så att det var en enorm december-dipp under vissa år så kan man justera detta och istället lägga in snitt-kurser.

Redan nu kan vi få ett hum om huruvida bolaget idag är lågt, högt eller rättvist värderat jämfört med hur bolagets vinster har värderats historiskt. I Nestlés fall ser vi att P/E för 2010-års vinst vid skrivande stund är 18.2. Om vi jämför detta med snitt-P/E för de senaste fem åren, dvs 2005-2009, så ser vi att bolaget idag är värderat lite högre än snittet de senaste fem åren (P/E 17.6). Tittar vi på de senaste 10 åren värderas bolaget i snitt till P/E 18.5. Vi kan alltså redan nu säga att tittar man på vinsten så värderas bolaget idag ungefär som det värderats de senaste 10 åren. Detta är en första indikation på att bolaget kanske värderas hyfsat rättvist idag och det är i alla fall inget fynd sett till P/E. Vid vissa tillfällen har Nestlé värderats lite lägre (P/E 14.8 under finanskrisens 2008) och vid vissa tillfällen lite högre (P/E 25 under IT-bubblans 2000). Men jämfört med många andra bolag är det ett ganska smalt P/E-band Nestlé värderats inom och man kan nog påstå att aktien inte är särskilt volatil jämfört med väldigt många andra bolag. Det verkar med andra ord inte som att Nestlé är ett bolag som ibland går att fyndköpa till låga värderingar, och förmodligen speglar detta bolagets stabila resultat och bransch. Tråkigt för oss värdeinvesterare, men trevligt för de aktieägare som har svårt att se sina aktier gå ner i värde, om än tillfälligt.

Förutsätter vi att bolaget i framtiden kan fortsätta växa med 7-8% om året så bör bolaget fortsätta värderas till ett P/E runt 18 i snitt de kommande åren, förutsatt att vinstmultiplarna för hela aktiemarknaden eller för livsmedelsbolag inte förändras. Detta är dock inget vi kan påverka eller förutse – det finns alltid en möjlighet att P/E-tal går upp eller ner för hela marknaden eller en bransch beroende på konjunktur, räntor och annat. Det enda vi som värdeinvesterare kan göra är dels att titta på bolagets historiska värdering och jämföra det med dagens värdering, dels bedöma om denna värdering är rimlig.

P/E kan även användas för att jämföra Nestlé med andra bolag med liknande egenskaper för att avgöra dels om Nestlé är dyrt eller billigt i förhållande till sina konkurrenter, dels om det finns liknande bolag som går att köpa billigare. Detta är dock inget jag ägnar mig åt i någon större utsträckning. Dels är det farligt att jämföra bolag med varandra och tro att man jämför äpplen med äpplen när man i själva verket jämför äpplen med äppelskruttar. Dels försöker jag hålla mig till bolaget jag analyserar ända tills jag är klar med analysen. Efter analysen frågar mig själv om det idag finns en investering som är bättre. Om det finns det är sannolikheten stor att jag gör den andra investeringen istället – se mitt tidigare inlägg om alternativkostnad.

I tabellen ovan har jag även lagt till lite egna nyckeltal. Ben Graham menade t.ex. att det lätt blir fel när man isolerar enskilda år och att man bör använda sig av medelvärden för att inte vilseledas. Ben var en riktig räknenisse och eftersom jag själv är lagd åt det hållet har jag räknat på lite snittvärden för att få en bättre uppfattning om uthålliga vinster, vinsttillväxt och värdering. I Nestlés fall ger denna extra info inte så mycket extra kött på benen eftersom man visat stabila vinster och värderingar historiskt. I bolag med mer volatila vinster, t.ex. verkstadsbolag eller byggbolag hjälper dock sådana snittvärden en hel del. De flesta verkstadsbolag hade t.ex. år 2009 ganska höga P/E trots att aktiekurserna stod som lägst om man endast tittade på 2009-års vinster eftersom dessa vinster var estimerade att bli rekordlåga. Även EPS-estimaten för 2010 såg väldigt bleka ut. Men tittade man på historiska snittvinster och drog slutsatsen att man bör kunna nå sådana vinster om några år igen så var P/E otroligt lågt baserat på dessa vinster. För värdeinvesterare var verkstadsaktierna alltså klockrena köp under krisen eftersom man inte behövde gissa hur aktierna eller ens bolagets vinster skulle röra sig under den närmaste tiden. Så länge man var hyfsat säker på att bolagen en vacker dag återigen skulle tjäna lika mycket pengar som de gjort historiskt och att värderingen då återigen skulle spegla dessa vinster, så var det bara att köpa och vänta. Ofta kommer belöningen långt innan vinsterna faktiskt nått historiska nivåer igen eftersom aktiemarknaden värderar upp bolagen så fort man har dessa vinster i sikt.

Slutsatser
Vi har nu behandlat EPS som vårt första och kanske viktigaste mått på ett företags förmåga att generera vinster till sina aktieägare, samt P/E som vårt första mått på vad dessa vinster bör värderas till om man skulle vilja köpa bolaget eller en del av det (en aktie är trots allt en del av ett aktiebolag vilket många tycks glömma). I Nestlés fall har vi konstaterat att vinsten (EPS) idag värderas (P/E) till ungefär samma nivåer som den gjort de senaste 10 åren. Nestlé är alltså idag varken under- eller övervärderad sett till P/E ur ett historiskt perspektiv. Även om vinsten är den kanske viktigaste faktorn i en företagsanalys, så är många bolag väldigt duktiga på att sjabbla bort vinsten internt, och i dessa fall har aktieägarna inte någon större nytta av pengarna som bolaget genererar. Vi måste därför gå vidare med vår analys för att se vad Nestlé egentligen gör med sina vinster innan vi kan börjar resonera kring vid vilken värdering Nestlé är köpvärt. I nästa inlägg ska vi titta närmare på utdelningar!

Annons:

Akelius - Sveriges högsta sparränta 

Akelius har under nära 30 års tid erbjudit allmänheten fördelaktiga sparformer. Akelius Spar AB är registrerat hos Finansinspektionen enligt Lag (2004:299) om Inlåningsverksamhet. Akelius Spar erbjuder enkla sparkonton med hög ränta vilket gör dem till ett attraktivt komplement till vanligt banksparande.

• Välj konto med eller utan uppsägningstid. Du får högre ränta ju längre uppsägningstid du väljer.
• Räntan utbetalas i slutet på varje kalenderår. Sparandet är avgiftsfritt och du kan göra två fria uttag per år.
• Uttag utbetalas inom tre bankdagar. Du får totalt spara upp till 50 000 kr.
• Du kan utan kostnad byta till ett konto med längre uppsägningstid och högre ränta. 

Akelius är en av Sveriges största privata hyresvärdar. De äger och förvaltar fler än 37 000 lägenheter från Haparanda i norr till Bayern i södra Tyskland. Sparkunder får förtur till Akelius lägenheter. Som sparkund förbättrar du avsevärt dina chanser till en bostad. Du går före andra lägenhetssökanden. Förturen baseras på hur mycket du sparar. Sparar du mer förbättras dina chanser.