Alternativ till ABB?

Jag har alltid valt aktier baserat på ett bottom-up perspektiv, det vill säga jag tittar på bolaget och dess värdering i första hand och på bolagets marknad och olika makrofaktorer i andra hand. En marknad som jag dock gärna vill ta del av är framtidens energilösningar. De flesta är överens om att vi inom vår livstid (åtminstone vi som är unga än) står inför ett ganska radikalt skifte från fossila bränslen till förnyelsebar energi. IEA släppte i dagarna t.ex. en rapport där de räknar med att solenergi (Photovoltaic) kommer att komma ner till samma generationskostnad som med konventionella bränslen inom ett par decennium och att det kommer att vara en huvudkälla till elenergi år 2050. Många spekulanter har ju redan flockats kring ”cleantech”-bolag och drivit upp kurser och gjort aktierna för dessa oftast små bolag väldigt volatila. Dessutom är det alldeles för tidigt att veta vilka, om ens något, av dessa bolag kommer att tillhöra vinnarna när den förnyelsebara energin tar över en allt större andel av produktionsmixen. Därmed är sådana bolag inte det minsta intressanta för värdeinvesterare i min mening.

Något som dock är intressant är bolag som ABB. Det kommer att finnas ett enormt behov av att uppgradera transmissions- och distributionsnäten i alla delar av världen de kommande decennierna. Nya smarta nät måste till för att klara av t.ex. solkraft och vindkraft, eftersom de som bekant inte kan producera el stabilt dygnet runt. Det finns även storslagna planer på enorma solanläggningar i öknen, där elen som produceras via ABBs senaste HVDC-kablar ska nå Europa. Dessa är bara några argument för varför ABBs produkter kommer att vara efterfrågade under en lång tid framöver. ABB är som bekant marknadsledande i kraftöverföring och jag har av denna anledning länge velat äga en del av bolaget.

Problemet är att ABB i min mening är dåligt styrt och aktieägarovänligt. Låt mig ta några exempel:

• ABBs VD tillhör de bäst betalda på börsen – han fick t.ex. en signing-bonus på ca 100mkr när han tog jobbet 2008. Den typen av ersättningar anser jag är nästintill ren stöld från aktieägarna. Men Investor verkar tycka om att betala sina chefer höga ersättningar utan definierade krav på motsvarande motprestation..
• Efter att ha samlat på sig en enorm nettokassa på 6mdr USD har ABB nyligen börjat sätta sprätt på pengarna genom två förvärv för vilka de betalat 3-4x försäljning och P/E>50. Knappast någon margin of safety i sådana köp. Sådana köp signalerar att bolagets VD är en imperiebyggare som hellre samlar pengar och köper dyra bolag än att leverera avkastning till sina aktieägare. Minns ni Percy Barnevik…?
• Insiders skvallrar gärna om en viss ineffektivitet i ABBs organisation. Warren Buffett skulle kalla detta ‘the institutional imperative’:

“(1) As if governed by Newton's First Law of Motion, an institution will resist any change in its current direction; (2) Just as work expands to fill available time, corporate projects or acquisitions will materialize to soak up available funds; (3) Any business craving of the leader, however foolish, will be quickly supported by detailed rate-of-return and strategic studies prepared by his troops; and (4) The behavior of peer companies, whether they are expanding, acquiring, setting executive compensation or whatever, will be mindlessly imitated. Institutional dynamics, not venality or stupidity, set businesses on these courses, which are too often misguided.”

Ovanstående citat passar ganska väl på bolag som ABB som ser ut som ballonger organisatoriskt med en massa mellanchefer med höga löner och tvivelaktiga rollfördelningar. Hoppas jag inte trampar någon ABB-anställd läsare på fötterna, naturligtvis finns det massor med duktiga människor inom ABB – jag talar om organisationen som helhet.

Naturligtvis har ABB även många styrkor; man är som sagt världsledande på områden som har framtiden för sig och som har ganska höga barriers to entry. Man har även höga ambitioner inom andra relaterade tillväxtbranscher som t.ex. förnyelsebar energi. Man har ett gott rykte, en stolt historia och kan rekrytera duktiga ingenjörer. Tyvärr väger detta lätt ur ett aktieägarperspektiv när bolagsstyrningen och användningen av aktieägarnas kapital ser ut som den gör.

Lägg till att ABB-aktiens värdering konstant är alldeles för hög. ABB värderas idag till drygt P/E 16 på 2009 års vinst och drygt P/E 20 på 2010 års förväntade vinst. Direktavkastningen i ABB ligger nästan aldrig över 3% och ROE når knappt upp till 20%. Aktien är alltså knappast något fynd och bolaget som sådant imponerar inte heller lönsamhets-, stabilitets- eller tillväxtmässigt, vilket skulle kunna motivera en högre värdering. Jag har även lite svårt för Investor som ägare. Min känsla är att de lever lite i det förgångna och tänker mer makt än avkastning, men detta är bara en känsla baserat på de uttalanden och affärer man gör och jag kan förstås ha fel.

Jag efterlyser härmed alternativ till ABB. Siemens är ju den största konkurrenten, men Siemens-aktien lider även den av en konstant övervärdering med P/E-tal långt över 20. Finns det någon klok läsare som har några tips?

Hur agera i börsnedgång?

Efter de senaste dagarnas kraftiga nedgång börjar paniken infinna sig hos många. Pessimisterna ser slutet på världen och sina förmögenheter och säljer i panik. Optimisterna tror inte att världen går under men undrar när de ska våga köpa aktier.

Själv tillhör jag optimisterna. Även om det tar emot att se sin förmögenhet krympa varje dag så är det bara att konstatera att bolagen man äger är friska och deras långsiktiga intjäningsförmåga ska inte påverkas vare sig om Grekland gick i konkurs eller om vartenda PIIGS-land fick problem med finansieringen. Visst skulle de kortsiktiga effekterna kunna bli riktigt brutala och leda till ytterligare kraftiga nedgångar i aktiekurserna, men att sälja bara för att man är rädd att kursen kan gå ner ytterligare på kort sikt kräver antingen någon slags spåkula om vad som händer imorgon och nästa vecka i världen och hur marknadens aktörer kommer att reagera på detta eller en helt otrolig analysförmåga. Eftersom jag varken har en spåkula eller kunskaper att göra kortsiktiga makro- och masspsykologianalyser ser jag alltså ingen poäng i att sälja aktier i friska bolag så länge värderingen inte vida överstiger det som är motiverat av bolagets långsiktiga intjäningsförmåga. Undantaget är naturligtvis om jag skulle behöva pengarna på kort sikt, men då skulle jag aldrig ha ägt aktierna från första början eftersom man aldrig ska investera pengar på lång sikt som man kan komma att behöva på kort eller medellång sikt.

Den stora frågan för mig och andra långsiktiga investerare som är nettoköpare (dvs att man kommer köpa mer aktier än man säljer) under de kommande åren är således när man ska köpa. Journalister tycker om att återge citat från diverse ”aktiestrateger”, där vissa kommer med fantastiska floskler som att man ”inte ska fånga fallande knivar” medan andra går på ”bottenfiske”. Men hur ska vi värdeinvesterare med lite egen analysförmåga agera när börsen faller handlöst? Ska vi fort som attan stoppa in all tänkbar likviditet vi kan frammana i våra favoritbolag nu när de blivit några procent billigare, eller ska vi vänta ytterligare tills värderingarna når ännu lägre? Jag anser att det här gäller att vara systematisk för att undvika beslut som baserar sig på magkänsla.

Syftet med att vara systematisk är alltså att undvika att låta känslor spela in i sina investeringsbeslut. Hur många av oss har inte i en börsnedgång undvikit att köpa en aktie för att man väntat på att kursen ska nå en magisk gräns som man räknat ut är en bra värdering där aktien är klart köpvärd? Risken är dock att just den aktien aldrig når just den magiska gränsen och undviker man då köp så riskerar man att missa en god långsiktig investering. En annan risk är att en massa negativa nyheter påverkar en så att man väljer att avvakta lite till trots att aktien nått kursen där man bestämt att man skulle köpa. Som Buffett sagt så är hans värsta misstag inte när han köpt aktier för dyrt, utan när han missat fantastiska affärer för att han fegat ur.

Att köpa aktier systematiskt för att undvika känslobaserade beslut kan t.ex. innebära att man köper regelbundet, exempelvis varje månad när man får lön. Man kanske väljer ett eller flera bolag man redan äger och vill öka i eller nya bolag som man vill äga, och bestämmer att man systematiskt kommer att öka i de bolagen varje månad, där fördelningen sker beroende på hur attraktiv värderingen är på respektive bolag. En sådan systematik fungerar utmärkt i såväl börsuppgång som börsnedgång eftersom den leder till regelbundna köp som görs på bestämda datum. Risken för att ens känslor spelar in och därmed påverkar timingen av ens köp minskar dramatiskt med en sådan systematik. Man slipper sitta och titta på börsskärmen varje timme och försöka få hjärnan att analysera vad som händer härnäst i världen och hur det kan påverka börserna och om man ska köpa idag eller om en vecka eller igår. Man sparar tid och energi och kan ägna sig åt att läsa på mer om bolagen man vill investera i och sedan när lönen kommer lägger man lugnt sin köporder och sover gott om nätterna.

Själv använder jag ovanstående systematik i mina aktieköp och det har fungerat utmärkt såväl i börsnedgång som börsuppgång. Jag började t.ex. köpa Swedbank redan sommaren 2008 när aktien stod i 100kr och jag tyckte att den var undervärderad. Jag gick inte in med allt jag ägde eftersom det fanns risk att saker skulle bli värre, utan började systematiskt köpa och fortsatte köpa med jämna mellanrum ända ner till botten runt 20kr och sedan en bit upp. Resultatet blev en rejäl mängd aktier till ett snittpris på 35kr (alla som köptes efter den första nyemissionen är preferensaktier). Visst, det första köpet var inte vältimat, men på det stora hela blev det en bra affär (jag har fortfarande inte sålt eftersom jag fortfarande anser att 100kr är undervärderat, även efter två nyemissioner). Med H&M var det tvärtom. Jag började köpa sommaren 2008 på drygt 300kr och hade tyvärr inte pengar när den stod under 300kr, men köpte på så gott jag kunde medan aktien steg och har idag en rejäl mängd aktier till en snittkurs på 340kr.

Ovanstående exempel är inte för att skryta, utan för att visa att det fungerar utmärkt att köpa regelbundet både i upp- och nedgång. Hade jag försökt tima mina H&M-köp och endast köpt t.ex. när aktien stod under 300kr hade jag förmodligen haft en mindre mängd aktier idag även om snittkursen varit lägre eftersom jag förmodligen inte kunnat köpa lika mycket pga likviditetsbrist när kursen var under 300kr och eftersom det fanns en massa andra aktier som var billiga och som lockade när det var som mörkast. Hade jag inte vågat köpa mina första Swedbank på 100kr hade jag kanske fegat ur och inte köpt alls när de hamnade i fritt fall. Eller så kanske jag hade köpt allt när den stod i 50kr om jag hade sparat likviditet för att göra ett storköp istället för att köpa regelbundet. Poängen är att jag inte vet hur jag hade agerat. Om jag inte haft en systematik i mitt köpande hade jag agerat efter känslor och som vi vet är känslor tyvärr ofta ganska irrationella, även om man kan motivera dem med en massa kloka argument och siffror.

Så mitt råd till er kära bloggläsare som är nettoköpare och känner er bekväma med att värdera bolag (dvs förmodligen alla!): Köp regelbundet om värderingarna är attraktiva, även om er känsla är att nedgången kan fortsätta!

Att handla med amerikanska aktier

Jag ber om ursäkt för brist på inlägg den senaste tiden, men jag har haft otroligt mycket att göra och då får bloggen tyvärr lida. I brist på inspiration till inlägg med djupare insikter bjuds det idag på lite praktiska tips!

Ibland kan stockholmsbörsen och till och med de nordiska listorna kännas för begränsade i jakten på bra investeringar, speciellt i tider av börsuppgång då fynden blir alltmer svåra att identifiera. Då kan det vara läge att titta på utländska aktier. Själv har jag fastnat för amerikanska aktier då det finns väldigt många bra gratisverktyg och informationskällor att botanisera bland. Jag tänkte här ge lite praktiska tips för er som är intresserade.

Till att börja med kan nämnas att själva handeln med amerikanska aktier är lika enkel som att handla på stockholmsbörsen, i alla fall hos nätmäklarna (själv använder jag Nordnet). Courtaget är lite högre men fortfarande helt ok. En annan fråga som ofta dyker upp är skatter. Har man en vanlig aktiedepå så straffas man inte på något sätt skattemässigt av att äga amerikanska aktier. Sverige har ett avtal om dubbelbeskattning vilket innebär att t.ex. utdelningar beskattas 15% i USA och 15% i Sverige. Allt detta sköts automatiskt av banken/nätmäklaren och man behöver själv inte deklarera eller göra något. Har man en kapitalförsäkring blir det dock problem eftersom man inte kommer undan de 15% skatt som dras i USA. Värt att nämna är även att många amerikanska aktier delar ut varje kvartal istället för en gång per år, vilket kan vara en fördel för dem i behov av regelbundna inkomster från sina investeringar.

För att börja botaniserandet bland amerikanska aktier rekommenderar jag starkt Yahoos stock screener som finns här. Det är ett fantastiskt gratisverktyg där man kan söka och sortera efter nästan vartenda tänkbart nyckeltal. Jag kanske t.ex. vill hitta aktier på NYSE med ett börsvärde över 1bn USD, med ett P/E under 12, direktavkastning över 3%, ROE över 20%. Bara att knappa in dessa och man får en lista på bolag som matchar sökkriterierna som man kan sortera på de olika nyckeltalen (en dröm vore onekligen att ha ett liknande verktyg för nordiska aktier). Sedan är det bara att börja titta närmare på bolagen man får upp. Finance.yahoo.com har en del information om bolagen och länkar till blogginlägg och annat. Även amerikanska Morningstar har mycket bra info. Jag har inte testat Google finance, men antar att även de vill vara med i racet och erbjuder intressanta funktioner.

Efter att ha gått genom denna första gallring och fastnat för ett eller flera bolag är det förstås dags att läsa årsredovisningarna. Tyvärr består världen av en massa olika redovisningsstandarder och de amerikanska bolagen redovisar enligt GAAP. Det kan se väldigt rörigt ut jämfört med en svensk årsredovisning så det gäller bara att härda ut och se till att man förstår siffrorna och läser noterna. De redovisade vinsterna kan dock vara dopade och variera beroende på hur man väljer att räkna på lager och annat. Själv har jag väldigt dålig koll på GAAP, så lösningen blir att titta på kassaflödesanalysen och försöka räkna ut owner earnings istället för att börja analysera resultaträkningen alltför noggrant.

Även några stora icke-amerikanska bolags aktier går att handla via de amerikanska börserna genom så kallade ADRs. Dessa handlas precis som aktier och har mig veterligen samma rättigheter som stamaktierna i bolagen.

En sak att tänka på när man handlar på utländska börser är naturligtvis valutarisken. Eftersom aktierna är denominerade i en annan valuta (USD) så varierar aktiens värde i SEK i takt med att SEK/USD varierar. En depreciering av dollarn på 10% skulle alltså leda till en minskning av aktiekursen i SEK med 10%, även om aktiekursen stått stilla på new york-börsen. Att spekulera i valutor är mission impossible, men timing kan ändå spela en viss roll. I extrema situationer, t.ex. när SEK var erkänt väldigt svag mot EUR och man fick betala över 11 kronor för en euro var det kanske inte bästa läget att köpa aktier denominerade i EUR. Men när valutorna är någorlunda normalt värderade så finns det ingen mening med att avstå köp bara för att man oroar sig för valutarisker. Även om t.ex. USD skulle depreciera på lång sikt som många befarar så talar vi inte om några enorma procentsatser som totalt förstör avkastningen. Dessutom pareras den svagare valutan med ökade vinster för bolagen tack vare ökad export eller ökad inflation. Valutarisken är alltså inget att förlora nattsömnen över för långsiktiga investerare.

En amerikansk aktie som varje långsiktig investerare borde vara intresserad av är Procter & Gamble, ett av världens största företag som funnits i nästan 200 år och vars produkter nog har använts av nästan varenda människa i världen vid något tillfälle. Själv spenderar jag ansenliga summor varje år på t.ex. Yes diskmedel, Gilettes rakblad och Ariel tvättmedel. En stabil utdelare med bra lönsamhet och stabil vinsttillväxt. Ingen fyndvärdering i dagsläget men inte heller särskilt dyr.

Minns ni Yes-reklamerna från de senaste årtiondena? Själv tycker jag att det mesta från 80-talet är svårslaget!