Förrädisk tillväxt

En gemensam nämnare bland de flesta aktieintresserade som jag talar med är jakten på tillväxt. Tillfälliga kursuppgångar och utdelningar i all ära, men det är vinsttillväxten hos ett bolag som på sikt skapar ränta på ränta-effekten och kan ge de riktigt stora rikedomarna för uthålliga aktieägare.

I jakten på tillväxtaktier gör många misstaget att fokusera för mycket på en bransch istället för på det enskilda bolaget. Men bara för att en bransch växer fantastiskt snabbt så betyder det inte att ett bolag som verkar i branschen kommer att växa lika snabbt, eller ens växa alls. Och även om bolaget växer så betyder det inte att ett aktieköp automatiskt blir en bra affär..

Ta t.ex. flygindustrin – utan att ha statistiken framför mig så kan jag med ganska stor säkerhet säga att branschen som sådan vuxit explosionsartat de senaste 30-40 åren. Men hur många flygbolags vinster har vuxit lika snabbt? Istället har tillväxten i branschen lockat så många nya aktörer att konkurrensen blivit mördande och endast ett fåtal bolag går med modest vinst. Det finns en mängd andra exempel på industrier där branschtillväxten skapat stenhård konkurrens som minskat marginalerna till nära noll eller ännu värre för de flesta bolagen i branschen, t.ex. hemelektronik, personbilar eller papperstillverkning.

Hur hittar man då vinnarna? Ett sätt är att ta ett bolag som verkar i en bransch med tillväxt och som innehar en dominerande position som skapar konkurrensfördelar i form av ”barriers to entry”. T.ex. har man kanske en sådan volym att man kan tillverka en lågmarginalprodukt och ändå tjäna pengar, vilket en mindre konkurrent aldrig skulle kunna utan att investera ohemutliga summor för att slå sig in och komma upp i samma volymer. Ett exempel på ett sådant bolag är Nokia. Ett annat är Intel.

Även om man i begynnelsen kunde ha förutspått att mobiltelefoni och datorer skulle växa explosionsartat de kommande årtiondena så är chansen ganska liten att man skulle satsat på just Nokia eller Intel bland den uppsjö av elektronik- & komponenttillverkare som existerade i branschernas begynnelse. Förmodligen hade man köpt något bolag som kunde snacka för sig och verkade aggressiva och duktiga, och sedan förlorat allt man satsat när bolaget gick i konkurs medan Intel & Nokia satte standarden i sina respektive branscher. Min poäng är att det inte var för sent köpa aktier i dessa bolag när de väl visat att de var dominerande i sina branscher, men min poäng är även att man riskerar att köpa dem till en för hög värdering. Vinsttillväxten har nämligen fortsatt i många år efter att de etablerat dominans. Dock har timingen för köpen spelat stor roll. Köpte man Intel eller Nokia under toppen av IT-yran så är man än idag, 10 år senare ca 70% back, trots en bra vinsttillväxt under perioden.

Exemplet visar att det kan vara mycket svårt att få en bra avkastning genom att försöka hitta bolag i tillväxtbranscher, dels för att ”vinnarna” är svåra att hitta när branschen är ung. Men när vinnarna väl visat sig vara vinnarna är det svårt att köpa aktierna till rimliga P/E-tal, och så fort det går knackigt och tillväxten avtar sjunker P/E-talet och aktiekursen.

Ett annat sätt att hitta tillväxtbolagen är inte att titta på någon specifik bransch, utan att fokusera på bolag som har en tydlig tillväxtstrategi som man lyckats bevisa under många år och som man tror kan hålla i många år till. Givetvis måste jag ta min favorit H&M som exempel som visat fantastisk och hållbar tillväxt i över 30 år i en bransch som visserligen också haft en ok tillväxt, men inte i närheten de siffrorna H&M kan uppvisa. H&M har även en lättförstådd strategi för att växa – öppna nya butiker och öka försäljningen i befintliga butiker. Konceptet har visat sig fungera år efter år i marknad efter marknad och det finns ingen anledning att tvivla på att det kommer att fortsätta fungera. Men även här finns naturligtvis faran att köpa till för högt P/E, vilket kan fördröja avkastningen med många år. Dock kommer bolag i ”tråkigare” segväxande branscher inte dra till sig samma konkurrens som bolag i spännande tillväxtbranscher. Har man då en bevisad modell för tillväxt oavsett branschtillväxt som H&M har så blir risken mycket lägre att bolagets vinsttillväxt avtar. Men mer om H&M i senare inlägg!

Ett varningens finger bör dock lyftas: tillväxt i sig behöver inte vara bra. En ökad vinst är bara värd något för aktieägaren så länge den ökade vinsten inte binder upp en sådan mängd kapital att aktieägaren hade kunnat få bättre avkastning någon annanstans. Istället för att ta ett räkneexempel här hänvisar jag till mitt tidigare inlägg om faran med optioner. Samma princip gäller här. Om en vinst inte kan återinvesteras till en tillräckligt bra avkastning så bör den delas ut. Men i jakt på tillväxt lockas nog många ledningar att behålla så mycket vinst som möjligt eftersom den återinvesterade vinsten nästan per automatik leder till tillväxt, vilket verkar vara ett mål i sig bland både bolagsledningar och aktiemarknaden, trots att viss tillväxt urholkar avkastningen på eget kapital.

Slutsatsen är att tillväxt är det som krävs för att i längden skapa riktigt stora värdeökningar i ett bolags aktie, men att det finns många fällor och synvillor i jakten på tillväxt, så jaga försiktigt! Jag själv föredrar bolag som kan växa av sin egen kraft i tråkigare branscher, även om jag ibland kan lockas av bra bolag i spännande branscher om de kan fås till en bra värdering.

Trevlig helg! Bloggen tar nu en semester och är tillbaka efter påsk!